Svenska
English
Kalendarium
Kontakt
Köpa KaTid
KaTid materialet
Presentation av oss
Skriva C- eller D-uppsats
Utbildning
Föreläsningar
KaTid materialet

Beskrivning av KaTid-B och –U, och Tid-F och Tid-S

 

För att bedöma barns och ungdomars tidsuppfattning har ett nytt tvärprofessionellt instrument för Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid) utvecklats. Instrumentet är skapat av en specialpedagog, Iréne Alderman, och en arbetsterapeut, Gunnel Janeslätt, båda med mångårig erfarenhet av barn och ungdomar med olika funktionshinder som innefattar bristande tidsuppfattning (1).

 

KaTid är skapat med bildstöd för att vara tillgängligt för barn och ungdomar med olika funktionshinder, rörelsehinder och kognitiva svårigheter. Materialet är också delvis anpassat för personer med autism. En KaTidbedömning görs av en professionell yrkesperson, tex. arbetsterapeut, speciallärare, psykolog eller logoped, med en särskild fortbildning om tidsuppfattning, tidshantering och om KaTidmaterialet. Det tar drygt 30 minuter att göra en hel kartläggning, företrädesvis i ett lugnt rum sittande mittemot barnet. Det finns ett material KaTid-B för barn och ett, KaTid-U för äldre barn och för ungdomar. KaTidmaterialet ryms i en väska och bedömningen kan göras i barnets hem, i skolan eller på habiliteringen enligt överenskommelse med barn och förälder. I materialet ingår också en föräldraskattning (Tid-F) och för ungdomar, en självskattning av tidshantering i vardagen (Tid-S)

 

KaTid-B(-Barn)

KaTid-B materialet består av 57 uppgifter i fyra undergrupper: A. Tidsupplevelse, B. Tidsorientering/begrepp, C. Tidsorientering/objektiv tidsuppfattning samt D. Tidsplanering (2).

 

·               Tidsupplevelse (time perception [ICF b1802]) (3), (A=15 items), Barnet får titta på två- tre bilder som symboliserar vardagliga aktiviteter. Barnet ska avgöra vilken aktivitet som tar lång tid att göra. I de första 6 uppgifterna och vad som tar kort tid att göra i de nästkommande.

·               Tidsorientering (time orientation, [ICF b1140]), (B=14 items), Barnet svarar på frågor som mäter tidsbegrepp tex. veckodagarnas namn, tidsorientering tex vilken månad fyller du år? I tidsorientering ingår objektiv tidsuppfattning (objective time (4)), om att läsa av klockan. I gruppen finns också uppgifter om tidsmängd tex. antal dagar i en vecka (C=18 items).

·               Tidsplanering (time planning [ICF b1642]), (D=10 items). Uppgifter som handlar om VAD man hinner på en viss tidsenhet, HUR LÄNGE man ska göra en uppgift eller NÄR man ska göra det.  Som exempel ska barnet peka ut vilken bild som visar vilken aktivitet han/hon hinner på en kvart.

 

KaTid-B är ”klart” dvs. validerat i flera studier med acceptabla/goda resultat. Liksom andra instrument uppgraderas KaTid-B regelbundet.

 

KaTid-U (-Ung)

KaTid-U materialet är en anpassning av för äldre barn och ungdomar. Materialet består i dagsläget av 59 uppgifter varav 33 av uppgifterna är lika som i Katid-B. Uppgifter med låg svårighetsgrad har uteslutits och några med ökad svårighetsgrad har lagts till.

·               Tidsupplevelse (time perception [ICF b1802]) (3), (A=7 items).

·               Tidsorientering (time orientation, [ICF b1140]), (B=14 items), Barnet svarar på frågor som mäter tidsbegrepp tex månadernas namn, tidsorientering tex vilken dag var det i förrgår? I tidsorientering ingår objektiv tidsuppfattning (objective time (4)) (C=25 items) tex. Att matcha analog tid med digital tid. I gruppen finns också uppgifter om tidsmängd tex. antal dagar i en månad.

·               Tidsplanering (time planning [ICF b1642]), (D=13 items). Uppgifter som handlar om VAD man hinner på en viss tidsenhet, HUR LÄNGE man ska göra en uppgift eller NÄR man ska göra det.  Som exempel ska barnet räkna ut när man senast måste gå hemifrån om man ska hinna med en buss.

 

 

Tid-F (-Föräldraskattning)

Parallellt med utveckling av KaTid-B utvecklas även en Föräldraskattning av barns tidshantering i vardagen (F=14 items). Den finns i två versioner för barn 5 – 10 år samt en nyare för barn 10 – 17 år.

 

Tid-S (-Självskattning)

Tid-S, självskattning av tidshantering i vardagen är framtagen för att fånga upp barnets egen skattning av vardagssituationer (S=28 items).

 

 

KaTidbedömning rekommenderas att kompletteras med autonomiskattning

En självskattning i autonomi, ett antal påståenden ur ett material som tidigare validerats för barn i åldrarna 7 – 12 år respektive 13 – 17 år (5-7). Barnet svarar på vilka vardagliga aktiviteter de brukar göra själv och/eller bestämma om aldrig/ibland/ofta eller alltid.

 

 

Validitet och reliabilitet

Instrumenten KaTid-B och Tid-F har initialt validerats och reliabilitetstestats på 61 sexåringar utan funktionshinder. I den studien validerades och reliabilitetsbedömdes materialet med traditionella statistiska metoder med lovande resultat. Det redovisas i en CHILD-rapport som kan beställas från http://hj.se/forskning/forskningsmiljoer/child/rapportbestallningar.html (1).

 

Inom ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att utveckla metoder för intervention har en fördjupad validering genomförts av KaTid-B. Med hjälp av modern test-statistik s.k. Rasch analys, undersöks om det finns en underliggande dimension som mäts i kartläggningsmaterialet. Valideringen, (Internal scale validity, Person response validity and external validity) är gjord på data från barn utan funktionshinder i åldersgruppen 5-11 år (n=144) och på barn med funktionshinder, ADHD, Asperger syndrom, lindrig/måttlig utvecklingsstörning eller rörelsehinder med kognitiva svårigheter (n=118)(8, 9). Resultatet tyder på att 51 uppgifter i materialet tycks mäta ett konstruct, en underliggande förmåga, som tolkas till Time Processing Ability (TPA), dvs. tidsuppfattning (8-12) . Analys av KaTid-B med klassisk teststatistik, (internal consistency) i data från barn med och utan funktionshinder var a=.78 - .86 (Janeslätt 2008, 2009).

 

Tid-F 5 -10 år har validerats i två studier med Rasch analys och uppvisar goda psykometriska värden, skalan tycks mäta ett konstrukt som tolkas till tidshantering i vardagen. Analys med klassisk teststatistik, barn med och utan funktionshinder var a=.79 – 86.

 

 

Validering av KaTid-U med data från barn med typisk utveckling 10 – 12 år (n=71) uppvisar god validitet. Ytterligare en analys av data insamlade med både KaTid-B och KaTid-U (n=330), s.k. test equating, visade att båda instrumenten tycks mäta en förmåga/ett konstrukt (12). Insamling av data på ungdomar med funktionshinder pågår för kommande validering.

 

Tid-F 10 – 17 år, framtagen för att föräldrar ska skatta barnets tidshantering i vardagen,. Insamling av data för att validera denna skala görs inom samma projekt som ska validera Tid-S (se nedan).

 

Tid-S 10 – 17 år, självskattning av tidshantering i vardagen är validerad med Rasch analys i en pilotstudie (n=28) med goda psykometriska värden. Projekt för att validera skalan på barn/ungdomar med typisk utveckling (n=241) pågår (13).

 

 

Fortsatt utveckling

KaTid-B och Tid-F 5 – 10 har använts i en randomiserad interventionsstudie med väntelistekontrollgrupp. Resultaten tyder på att komplex intervention som inkluderar tidshjälpmedel kan påverka barnets utveckling av tidsuppfattning signifikant. Resultaten tyder också på att KaTid-B kan användas för att utvärdera komplex intervention som inkluderar tidshjälpmedel (14).

KaTid-U används i en pågående randomiserad och kontrollerad multicenterstudie, Mera Koll, som prövar intervention med träning och tidshjälpmedel för skolbarn med ADHD. I det projektet är leg arbetsterapeut Birgitta Wennberg doktorand.

En RCT-studie för att utvärdera metod för att träna tidsuppfattning med metoden Min Tid hos skolbarn med utvecklingsstörning. Forskningsprojektet bedrivs i samarbete med professor Mats Granlund, Hälsohögskolan i Jönköping. Ett nytt forskningsprojekt undersöker nu om metoden kan användas för att förebygga att barn med funktionsnedsättning halkar efter sina jämnåriga i tidsuppfattning. En pilotstudie har genomförts med positiva preliminära resultat. I det projektet är leg arbetsterapeut Sara Wallin Ahlström forskningsassistent.

Tid-S vuxen, självskattning av tidshantering i vardagen prövas på personer med psykiatriska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (n=32) och en matchad jämförelsegrupp utan funktionsnedsättning (n=32) tillsammans med forskare Päivi Adolfsson och Helena Lindstedt på Uppsala Universitet (15).

 KaTid-Child och KaTid-Young finns nu även på engelska. KaTid-Child översatt till engelska och tillbaka och reviderad enligt rekommendationer när det gäller översättning av instrument. KaTid-Child är översatt till portugisiska och datainsamling av barn med typisk utveckling har genomförts. Översättning av KaTid-Young till Japanska pågår. KaTid ska också prövas i engelskspråkig kultur.

Tid-F översatt till engelska och heter Time-Parent scale och Tid-S heter i engelsk version Time-Self-rating.
 


 

REFERENSER:

1. Alderman I, Janeslätt G. Utveckling av instrument för kartläggning av tidsuppfattning hos sexåringar [Development of a tool for assessing of Time Processing Ability in six-year-old children] [Master]. Västerås, Sweden: Mälardalen University, Department of Social Sciences; 2004.

2. Alderman I, Janeslätt G. Manual Kartläggning av Tidsuppfattning KaTid-B [Manual to Kit for assessing time processing ability, KaTid] Falun, Sweden: Center for Clinical Research, CKF, Landstinget Dalarna, 2011.

3. World Health Organization WHO. International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF. 2001.

4. Kylén G. Tidsupplevelse [Time perception]. Stockholm: ala-spec-ped HLS, 1984 sept. Report No.

5. Almqvist L, Granlund M. Participation in school environment of children and youth with disabilities: A person-oriented approach. Scandinavian Journal of Psychology. 2005 Jul;46(3):305-14. PubMed PMID: 15842421.

6. Eriksson L, Granlund M. Perceived participation. A comparison of students with disabilities and students without disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research 2004;6(3):206-24.

7. Granlund M, Eriksson L, Ylvén R. Utility if International Classification of Functioning, Disability and Health's Participation Dimension in Assigning ICF Codes to Items from Extant Rating Instruments. Journal of Rehabilitation Medicine. 2004;36:130-7.

8. Janeslätt G, Granlund M, Alderman I, Kottorp A. Development of a new assessment of time processing ability for children, using Rasch analysis. Child: care health and development. 2008;34(6):771-80.

9. Janeslätt G, Granlund M, Kottorp A. Measurement of time processing ability and daily time management in children with disabilities. Disability and Health Journal. 2009 January;2(1):15-9.

10. Janeslätt G. TIME FOR TIME; Assessment of time processing ability and daily time management in children with and without disabilities [Doctoral]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2009.

11. Janeslätt G, Granlund M, Kottorp A. Assessment of Time Processing Ability and Daily Time Management in Children with and Without Developmental Disabilities. In: Eklund LC, Nyman AS, editors. Learning and Memory Developments and Intellectual Disabilities. New York: Nova Science Publishers; 2010. p. 273-84.

12. Janeslätt G. Validity in assessing time processing ability, test equating of KaTid-Child and KaTid-Youth. Child Care Health Dev. 2012 May;38(3):371-8. PubMed PMID: 21615772. Epub 2011/05/28. eng.

13. Sköld A, Janeslätt G. Children’s perception of how they manage their time – a self-rating study in typically developing children aged 10-12 years Submitted.

14. Janeslätt G, Kottorp A, Granlund M. Evaluating intervention with time aids in children with disabilities (2014) Scandinavian Journal of Occupational Therapy.

15. Janeslätt G, Lindstedt H, Adolfsson P. Daily time management and use of electronic planning devices in people with mental disability (Accepted) Disability and Rehabilitation: Assistive Technology




SvenskaEnglish